Kategoriarkiv: Filminformation

Saltkråkan

Filminformation

Filmer:
– Vi på Saltkråkan (TV-serie 1964)
avsnitt av serien klipptes 1968 ihop till en långfilm – Vi på Saltkråkan.
– Tjorven, Båtsman & Moses (1964)
– Tjorven & Skrållan (1965)
– Tjorven & mysak (1966)
– Skrållan, Ruskprick & Knorrhane (1967)
De fyra långfilmerna klipptes 1977 ihop till en TV-serie i 12 avsnitt. Så går det till på Saltkråkan.

Samtliga i regi av Olle Hellbom.

Teater:
En teaterversion av ”Saltkråkan” spelades in för och visades på TV 1995. För regin stod Pernilla Skifs, och i rollerna kunde man se bl.a. Fredrik Ohlsson, Mi Ridell, Ewa Roos och Rebecca Scheja.

Övrigt:
Den Saltkråkan som förekommer i filmerna ska inte förväxlas med de riktiga kobbarna Stora och Lilla Saltkråkan som ligger mellan Nämdöfjärden och Jungfrufjärden i Stockholms skärgård. Riktiga namnet på filmernas ”Saltkråkan” är Norröra, som ligger ca 2 mil sydost om Norrtälje i Kobbfjärden.

Rolig info:
Tjorven heter gentligen Karin Maria Eleonora Josefina, men hon kallas bara för Tjorven, för hon ser ut som en sådan tycker hennes mamma.
Tjorvens systrar Teddy & Freddy heter egentligen Teodora & Fredrika.
Stephen ”Pelle” Lindholm är styvfar till svenska kocken Leila Lindholm.

Saltkråkan är en liten fiktiv ö, längst ut i havsbandet i Stockholms skärgård, skapad av Astrid Lindgren för tv-serien Vi på Saltkråkan och efterföljande långfilmer. Filmerna spelades huvudsakligen in på ön Norröra, men även på grannön Söderöra i Stockholms norra skärgård. En stor del av scenerna spelades också in i Eckerö, Käringsund, på Åland.

”Saltkråkan” var från början namnet på familjen Lindgrens segelbåt och fick sedan även bli namnet på den TV-serie som Olle Hellbom och Olle Nordemar tjatade sig till. Efter att ha haft sommarställe i skärgården i 30 år, tyckte Astrid att hon kände miljön tillräckligt väl för att skriva om den. Det är den enda av hennes berättelser som skrevs direkt för TV. Maria Johansson som Tjorven utsågs till Sveriges största TV-personlighet, Torsten Lilliecrona som Melker till bästa manliga skådis och serien till årets bästa TV-program 1964.

PicMonkey CollageBakom kulisserna på SVT Play – https://www.oppetarkiv.se/video/1721534/

I TVs Aktuellt annonserade man i slutet av 1962 efter barn och fick 7 000 svar varav 4 000 testades och 150 fick provfilma. Bara just innan inspelningarna startade i februari fick de antagna veta sin lycka. Förarbetet tog nästan lika lång tid som att spela in filmen. Premiären var i januari 1964.

Filmfolket inrättade sig på Norröra – bodde på ”Panget”, klippte film i ”Stallet” och byggde studio i Kalle Rimdahls loge för diversehandeln, Melkerssons kök och vardagsrum. Och varje fredag kom veckans höjdpunkt – bastu hos Folke och Hildur Sjöblom. Dessutom kördes Kalle Anka filmer för de yngre och långfilm för de äldre ungdomarna på ön.
Utöver skådespelarna var 35 personer sysselsatta med filmen och lyckades som mest filma hela 42 scener på en dag, annars var 15 scener det som krävdes för att arbetet skulle hålla tiden.

PicMonkey CollagePicMonkey Collage

Pippi Långstrum

Filminformation, Videos
Böckerna om Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens allra första utgivna verk.
År 1945 kom den första boken om Pippi långstrump ut och är idag översatt till 92 språk.
Vintern 1941 var Lindgrens 7-åriga dotter Karin sjuk i lunginflammation och sade till sin mor att hon ville höra en berättelse om Pippi Långstrump. Lindgren började berätta och berättelserna om Pippi roade både Karin och hennes vänner. När Lindgren en dag i mars 1944 stukade foten var hon tvungen att hålla sig i stillhet och under den tiden skrev hon ned berättelserna. Vid Karins 10-årsdag i maj 1944 fick hon de nedskrivna berättelserna i present.
År 1949 kom den första Pippi Långstrump filmen i regi av Per Gunvall. Viveca Serlachius (då, vid 26 års ålder) spelar huvudrollen som Pippi, Tord Ganmarksom Tommy och Berit Essler som Annika.


Här kommer Pippi Långstrump kom ut 1969 i regi av Olle Hellbom, men då som en TV-serie (som senare omkopplades till film) och då med Inger Nilsson somPippi. Pär Sundberg som Tommy och Maria Persson som Annika.
När Inger Nilsson klev in genom dörrarna till studion för provfilmning blev det genast klart att hon passade perfekt för rollen, hon såg ut som Pippi och kunde dessutom röra sig framför kameran. Att hitta inspelningsplatser till Pippi-filmen var dock inte det lättaste. När det var en månad kvar till första tagning saknades både stad, Villa Villekulla, en apa och en häst.
I boken heter Pippis häst bara ”hästen”. Det var Pippi, dvs Inger Nilsson, som myntade smeknamnet ”Lilla Gubben” när hon hade gett honom pepparkakor, klappade honom och sa: ”ja, du, lilla gubben”. Sedan fick han heta det. Utmärkande för Lilla Gubben är att han är full av stora svarta prickar, de är inte äkta utan målades dit inför inspelningarna. I verkligheten var Lilla Gubbens namn ursprungligen Illbatting, men han var mer känd under sitt senare namn Bunting. Bunting utlånades till filminspelningarna från Solna ridskola, där han hade smeknamnet ”Butte”. Han flyttade senare till Angarns ridskola och levde sista tiden i ett stall vid Lindholmen i Vallentuna. Han blev nästan 25 år gammal.
Alla Pippi-filmer är inspelade på Gotland och i stort sett hela ön användes som inspelningsplats, bland annat filmades många exteriörer inne i gamla Visby. Godisaffären var i Fiskargränd, klädbutiken fanns på St Hansgatan och de säckklädda barnen som sjunger för pengar befann sig på Hästgatan.

På rymmen med Pippi Långstrump 1970. I den här filmen kan Pippi plötsligt göra diverse magiska saker. Hon trotsar tyngdlagen ett flertal gånger genom att hänga på en bergssida utan att hålla i sig, sväva fritt i luften, få en bil att flyga genom att vifta på armarna, och flyga på en kvast. Detta står i kontrast mot den ”vanliga” Pippi, som inte har några direkt övernaturliga krafter, förutom att hon råkar vara starkast i världen.

Inspelningsplatser:
  • Kanton, Ekerö – Scenerna med Tommy och Annikas hus
  • Kneippbyn, Gotland – Scenerna då Villa Villekulla figurerar
  • Visby, Gotland – De flesta stadsscenerna i filmen
  • Växbo, Hälsingland – Scenerna vid ödehuset samt scenen vid kvarnen
  • Vinströmmen, Voxna, Hälsingland – Scenen vid forsen där Pippi åker tunna
  • Brobackatunneln, Anten, Västergötland – Tågresan på VGJ

Lite rolig info också kanske att bebisen ”PisseNisse” som Pippi, Tommy och Annika möter i denna film använder samma röst som Skrållan i filmen Tjorven och Skrållan 1965.


Pippi Långstrump på de sju haven 1970. Sjörövarnas näste byggdes upp på en borggård i Vaxholms fästning. Andra exteriörer spelades in i Budva i Montenegro. Strandscener spelades in på Barbados i Västindien. En närmare granskning visar också att det är olika pirater i olika scener (inomhus/utomhus, stranden/staden). En del scener är tagna i Stenhamra utanför Stockholm, bland annat i stenbrottet som har levererat gatsten till Stockholms gator.

Roligt att veta är att killen Marko som hjälper Pippi, Tommy och Annika spelas av Staffan Hallerstam och har medverkat i Pippiserien som en mobbaren och även i en annan Astrid Lindgrenfilm, Karlsson på taket.
 

Övrigt:

Jag tror jag har läst någonstans att Maria Persson (Annika) sökte och ville ha rollen som Pippi. Och att de båda tjejerna inte alls kom så bra överens under inspelningen utav filmerna. Och att Inger Nilsson i själva verket var ganska så raka motsattsen till Pippi och tyckte det var jobbigt att vara hemifrån längre perioder då hon tydligen var ganska mammig. OBS! Jag är inte 100% säker på denna information.
 
Läs en intervju med Inger Nilsson HÄR.
Se en intervju med Inger som liten HÄR.
Pippi Långstrump på några olika språk:
Engelska : Pippi Longstocking
Finska : Peppi Pitkätossu
Franska : Fifi Brindacier
Indonesiska : Pippi Si Kaus Panjang
Isländska : Lína Langsokkur
Italienska : Pippi Calzelunghe
Kroatiska : Pipi Duga Carapa
Romska : Pippi longo trinfja
Thai : Pippi Thung-Taow Yaow
 

Alla vi barn i Bullerbyn

Filminformation
Alla vi barn i Bullerbyn, är en svensk film från 1986 i regi av Lasse Hallström och manus av Astrid Lindgren. Uppföljaren heter Mer om oss barn i Bullerbyn (1987).
Barnen i Bullerbyn är huvudpersoner i en serie barnböcker av Astrid Lindgren. De bor i tre hus bredvid varandra. I Norrgården bor systrarna Britta och Anna, i Mellangården bor berättaren Lisa med sina storebröder Lasse och Bosse och i Sörgården bor Olle och hans lillasyster Kerstin. Kerstin är bara något år gammal medan de andra barnen är i tioårsåldern. Därför är Kerstin sällan med i deras äventyr.
Filmen utspelar sig i Småland år 1928.
Astrid Lindgren såg sig själv som ett bullerbybarn, då mycket av det som beskrivs i böckerna är minnen från den egna barndomen. Bullerbyn finns på riktigt men platsen heter egentligen Sevedstorp och var Astrid Lindgrens fars barndomsby.

Filmen premiärvisades den 6 december 1986 på biografer över hela landet. Som förlaga låg Astrid Lindgrens barnböcker Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn. Astrid Lindgren stod helt själv för manuset.

Filmen är inspelad i Sevedstorp, cirka en mil söder om Vimmerby, skolan som barnen går i i filmen är Tveta skola, som ligger bredvid Tveta kyrka i Hultsfreds kommun.

År 1987 kom filmens uppföljare Mer om oss barn i Bullerbyn och 1989 klipptes de bägge filmerna om till en TV-serie i sju avsnitt, där 1986 års film motsvarar de fyra första avsnitten: ”När sommaren kommer till Bullerbyn”, ”Vi har en elak skomakare”, ”Midsommar i Bullerbyn” och ”När vi fångar kräftor”.

 

Rolig Fakta:

Utomhusscenerna är inspelade i Sevedstorp, men inte inomhusscenerna. De som äger husen bodde kvar medan inspelningarna pågick. Den enda scenen som spelades in i husen var när Anna och Lisa ska rymma, och Anna väcker Lisa genom att dra i ett snöre. Först fick de vänta till nyheterna och vädret på tv var slut, annars hade ljudet kommit med på filmen.

De flesta inspelningsplatser hittade man i närheten och många av de boende i området deltar som statister eller som stand in för skådespelarbarnen, bland annat skolscenerna är inspelade med bygdens barn.

Hunden Svipp spelades av en hund som hette Acke och som alltid trodde att man sa ”sitt” när man sa ”Svipp”, så han satte sig ner istället för att komma. Efter halva filminspelningen fick man byta ut hunden mot en annan, som var lite för ljus i pälsen och därför fick kletas in med skokräm så att den blev lik den första hunden.

 

Bilder:

HÄR finns fler bilder.

Ronja Rövardotter

Filminformation
Ronja Rövardotter är en svensk film från 1984. Filmen handlar om unga Ronja som växer upp i Mattisborgen där hennes far Mattis är hövding för ett rövarband. Natten när hon föddes klövs borgen i två delar av ett blixtnedslag.

På samma sätt som det tidigare så ointagliga rövarfortet försvagats har även Ronjas ankomst som en blixt öppnat den tidigare så hårdhudade rövarhövdingens hjärta. En faderskärlek blommar upp och det smärtar honom när hans dotter en dag ber om att få gå utom borgens trygga famn. Lovis, Ronjas mor, är dock mindre orolig och efter att Mattis noggrant räknat upp vad Ronja bör akta sig för, får Ronja fri lejd att lära känna skogens skönhet och väsen.

 

Lugnet bryts när den konkurrerande rövarhövdingen Borka plötsligt flyttar in i den andra delen av Mattisborgen. Ronja blir dock i hemlighet vän med den jämnårige Birk, Borkas son. När de två patriarkernas konflikt sätts på sin spets tvingas Ronja att välja mellan att stödja sin far eller att följa sitt samvete. Hon väljer det senare och inte bara sviker Mattis utan avslöjar därmed sin vänskap med Birk. I och med att hon gör det förkunnar Mattis att han inte längre har något barn. Ronja är inte, enligt honom, hans dotter längre.

 

Filmen handlar om unga människors revolt mot orättvisor i världen och vuxnas trångsynthet.

 

 

Astrid Lindgrens bok kom ut 1981 men redan före detta hade Lindgren börjat tänka på filmatisering med Olle Hellbom. Det var meningen att Hellbom skulle regissera filmen men under förproduktion i juni 1982 dog han plötsligt. Det var inte självklart vem som skulle ta över som regissör men Tage Danielsson fick erbjudandet. Tage och Astrid hade lärt känna varandra på Radiotjänst på 50-talet när Tage var underhållningschef och Astrid deltog i programmet Tjugo frågor. Han hade dessutom medverkat i filmen Skrållan, Ruskprick och Knorrhane. Astrid och Tage träffades ofta under förberedelserna och hade alltid en mängd frågor till henne, t.ex, Hur stor är egentligen en rumpnisse?

 

Arbetet med att hitta en passande skog utan kraftledningar eller liknande fortsatte via bil, flygplan, helikopter och luftballong och hittades till slut i ett naturreservat i Dalsland. Hanna Zetterberg sökte rollen som Ronja och hennes integritet och ögon gjorde genast stort intryck. Att hitta Birk var svårare, men en av Tages assistenter hittade Dan Håfström lekandes på en lekplats och bad honom söka rollen. Börje Ahlstedt sökte rollen som Mattis och hävdade att han minsann kunde rida, fast han egentligen aldrig suttit på en hästrygg. Han fick gå på ridläger i två veckor tillsammans med en massa småtjejer. Att spela in scener med hästar var på det hela taget svårt eftersom hästarna blev så rädda för ”klappan” som slogs ihop när respektive inspelning började.

 

Mycket i Ronjafilmen är löst via trickfilm på olika sätt. Rumpnissarna är vanliga maskerade skådespelare men med fyra gånger för stor rekvisita; skidor, stavar och stövlar, så att de ser mindre ut. Grådvärgarna spelades av ett gäng förskolebarn med ficklampor och Helvetesgapet är i verkligheten bara 2,5 meter djupt.

 

Filmen om Ronja hade premiär den 14 dec 1984 och belönades med en silverbjörn i Berlin 1985. I oktober samma år gick Tage Danielsson tragiskt bort, han led liksom Olle Hellbom av cancer.

 

Scenerna från Mattisborgens ölkällare, där Ronja och Birk träffas är inspelade i Tykarpsgrottan som ligger i Ignaberga i Skåne. Vargklämman, som på vintern blir snöfylld, kan återfinnas i Fjällbacka i Bohuslän och platsen heter på riktigt Kungsklyftan. Glupafallet är Ristafallet vid byn Hålland nära Åre. Bergsskrevan som rövarna rider igenom är Slåttdalsskrevan i närheten av Skuleberget. Tvekampen mellan Mattis och Borka är inspelad i Haga slottsruin i Hagaparken i Solna, strax norr om Stockholms innerstad. I övrigt är filmen till stor del inspelad kring berget Sörknatten i Dalsland. När Ronja skriker sitt vårskrik sitter hon på en utskjutande klippa. Fallet som forsar under henne heter Gaustafallet, som ligger i nordvästra Jämtland.Vitsippstagningarna är inspelade i Hjorthagen i Mariefred, Södermanland.

 

Madicken

Filminformation

Madicken började spelas in på våren 1978 och regisserades av Göran Graffman, medan Olle Hellbom föredrog att vara producent. Av 2000 flickor som ville spela Madicken blev Jonna Liljendal utvald och Liv Alsterlund fick rollen som Lisabet. Att hitta miljöer att spela in i krävde mycket arbete. Till slut hittade man en gård som passade mycket bra att föreställa Junibacken, men huset fick byggas om i flera månader för att ta bort alla moderniteter som elledningar och liknande.

 

I närheten av huset fanns F16 i Uppsala som varje dag hade över hundra flygplansstarter med rutt över huset. I ett speciellt arrangemang fick F16 tillfälligt ändra sina flygtider och inspelningsledaren stod i direktkontakt med flygtornet för att meddela när olika scener var färdig-inspelade.

 

Eftersom flickor i sjuårsåldern kan ha en tendens att tappa tänder, fick en tandläkare göra reservtänder åt båda flickorna, något som också kom till användning eftersom Liv tappade framtänderna under denna period. Den första filmdagen vaknade Jonna med röda prickar i hela ansiktet, hon hade fått mässlingen. Då fick Astrid Lindgren lösa problemet genom att snabbt skriva om den scenen och ge replikerna till Lisabet istället för Madicken.

 

 

En dag när Astrid var sju år mötte hon en nästan jämnårig flicka i Prästgårdsallén, vägen som gick från Näs in till Vimmerby. Flickan hette Anne-Marie och var bankdirektör Ingeströms dotter. Familjen bodde i ett stort vitt stenhus och var närmste grannar med familjen Ericsson på Näs. Snart blev de två flickorna bästa vänner och lekte antingen på Näs eller hemma hos Madicken, som Anne-Marie kallades.

 

Många av de lekarna finns med i böckerna om Madicken och Lisabet. Madicken var modig, hon var stark och oförvägen och lärde Astrid att slåss. Hon gillade, precis som Astrid, att klättra högt upp i träna och på tak. Lisabet, Madickens roliga och påhittiga lillasyster, hade en hel del likheter med Astrids lillayster Stina.

 

Det fanns en flicka i Astrids skola som stulit pengar ur en kappficka och köpt godis för. Som straff fick hon stryk inför hela klassen, den historien levde kvar i Astrids minne och kom senare med i Madicken och Junibackens Pims, när Lus-Mia får stryk. I både filmen och boken är det en stark scen som får oss att fatta innebörden i det övergrepp och det våld, som Astrid Lindgren både i sitt liv och sitt författarskap protesterade mot.

 

 

Inspelningsplatser:
Järsta, Wattholma (i Uppland) och Söderköping
1978.05.02-1978.11.15 och 1979.01-30-1979.04.10

Stjärnsystrar 1999

Filminformation


En natt på ett sjukhus i Norrland föds tre flickor som alla döps till Johanna. Samtidigt tänds en ny stjärna på himlen. De växer upp ovetande om varandra. Åtta år senare träffas de.

 

Filmen spelades in den 5 april – 15 maj 1998 i Kiruna med omnejd.

Den hade premiär den 5 mars 1999, är tillåten från 7 år och har även visats på SVT1.

Filmen är Tobias Falks långfilmsdebut.

De tre flickorna som spelar Johannorna kommer alla från Kiruna. De gör allt själva i filmen, inklusive skoterkörning.

 


Röda Johanna: 

Teresa Niva, född 26 novemer 1987 i Kiruna. Idag så jobbar hon lite som taxichaffis om somrarna. På vintrarna jobbar hon ibland på ishotellet i Jukkasjärvi. Sen 2011 jobbar hon oxå som receptionist på Hotel Artic Eden.

Mörka Johanna:

Vania Panes Lundmark, född 10 oktober 1989 i Kiruna. Hon tog hem lilla VM-titeln 2005 i bowling.

Ljusa Johanna:

Fanny Kivimäki, född 21 januari 1989 i Kiruna. Idag bor hon i Göteborg. Hon har alltid haft ett stort intresse för dans. Idag jobbar hon som dansare.

Mysteriet på Greveholm

Filminformation


 

Mysteriet på Greveholm var SVT:s julkalender 1996, regisserad av Dan Zethraeus och Jesper Harrie. En uppföljare till kalendern är planerad till december 2012.

 

 

Handling

Den tokiga familjen Olsson flyttar ut på landet för att fira jul. Av misstag hamnar de i ett slott i stället för det hus de egentligen skulle hyra. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter mysterier. Storasystern Melitta är dock mycket rädd för spöken (och även spindlar) och vill flytta hem igen.

 

Snart kommer hon i kontakt med tidningsbudet Måns som bestämmer sig för att fotografera spökena Staffan och Jean. Så småningom utvecklas deras vänskap till en kärlekshistoria. Föräldrarna, Leif och Astrid, tror inte på spöken, och är helt ovetande om vilket mysterium som barnen börjar kasta sig in i. Spökena vill nämligen till en början få bort familjen från slottet, men efter ett tag inser de att hemligheterna som ruvar i slottet till sist bör avslöjas.

 

 

Inspelningsplatser

Inomhusscenerna spelades in i SVT:s studio i Malmö medan utomhusscenerna spelades in vid Hjularöd slott i Eslövs kommun. Slottet är privatägt och inte öppet för allmänheten.

Animation

I produktionen användes för tiden ambitiöst med specialeffekter i 3D. Greve Von Dy (skelettet), Sprak (roboten) och raketen, samt den svävande stenen och andra ”set props” animerades på detta sätt. Animeringarna utfördes till största del av den malmöbaserade lundakonstnären Peter Nyrell, men även av animatören Per Johnsson.

Soundtrack

Den specialskrivna musiken till TV-serien skrevs och framfördes av smålandsgruppen The Creeps.

Allmänt

År 1999 och 2007 gjordes det omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna.

Den har även sänts i repris ett antal gånger, däremot inte som julkalender utan i 12 avsnitt där avsnitt 1 och 2 slogs ihop till ett avsnitt, 3 med 4, 5 med 6 och så vidare.

 

 

Uppföljare

Sydsvenskan rapporterade den 8 mars 2011 att SVT Malmö har fått i uppdrag att göra 2012 års julkalender. De beslutade därför att göra en uppföljare av kalendern.

 

Fanny & Alexander

Filminformation

Handling

Filmen utspelar sig i Uppsala under åren 1907–1909 och kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka samt hennes tre söner. Äldsta sonen Oscar driver tillsammans med sin hustru Emelie den lokala och familjeägda teatern.

 

Paret har tillsammans två barn: Fanny och Alexander. Då Oscar drabbas av en för tidig död, gifter sig Emelie med biskopen i staden och flyttar med barnen till hans spartanska och stränga hem. Ett helt nytt liv väntar Fanny och Alexander och vi får följa dem och övriga familjen genom sorg och glädje, ljus och mörker.

 

Om filmen

Filmen hade svensk premiär i originalversion 17 december 1982 på biografen Astoria i Stockholm. Den hade nypremiär i en 312 minuter lång version 17 december 1983 på biografen Grand i Stockholm. Den versionen har visats i Svt flera gånger, bland annat 3 augusti 2007 och 26 december 2008. Båda versionerna har visats på tv och biograf även utomlands.

 

Filmen har även visats som TV-serie i fyra delar: denna version är helt identisk med den långa, som också var den som klipptes färdig först (trots att tretimmarsversionen gick upp på bio ett år före den längre) och alltså kan betraktas som den primära versionen.

 

Fanny och Alexander är den dyraste spelfilm som har spelats in i Sverige och dokumenterar många av sin tids främsta svenska skådespelare i vad som i flera fall hör till deras främsta insatser på vita duken, till exempel Gunn Wållgren som Helena Ekdahl, Jan Malmsjö som biskop Vergérus och Ewa Fröling som Emelie.Max von Sydow och Liv Ullmann var Bergmans ursprungliga val för biskopen och Emelie, men de var förhindrade att medverka. Fannys och Alexanders storasyster Amanda som förekommer i manuskriptet men inte i filmen var tänkt för Linn Ullmann.

 

 

Inspelningsplatser 

Sverige (1981-09-07 – 1982-03-27). Filmhuset Studio 1 & 2, Stockholm. Europa Studios, Solna.

Priser

Filmen nominerades för sex Oscar 1983 och vann fyra:

 

  • Bästa utländska film
  • Bästa foto (Sven Nykvist)
  • Bästa kostym (Marik Vos-Lundh)
  • Bästa scenografi (Anna Asp och Susanne Lingheim)

 

Ingmar Bergman var även nominerad i kategorierna bästa regi och bästa originalmanus.

Filmen belönades med en Golden Globe för bästa utländska film.