Madicken började spelas in på våren 1978 och regisserades av Göran Graffman, medan Olle Hellbom föredrog att vara producent. Av 2000 flickor som ville spela Madicken blev Jonna Liljendal utvald och Liv Alsterlund fick rollen som Lisabet. Att hitta miljöer att spela in i krävde mycket arbete. Till slut hittade man en gård som passade mycket bra att föreställa Junibacken, men huset fick byggas om i flera månader för att ta bort alla moderniteter som elledningar och liknande.

I närheten av huset fanns F16 i Uppsala som varje dag hade över hundra flygplansstarter med rutt över huset. I ett speciellt arrangemang fick F16 tillfälligt ändra sina flygtider och inspelningsledaren stod i direktkontakt med flygtornet för att meddela när olika scener var färdig-inspelade.

Eftersom flickor i sjuårsåldern kan ha en tendens att tappa tänder, fick en tandläkare göra reservtänder åt båda flickorna, något som också kom till användning eftersom Liv tappade framtänderna under denna period. Den första filmdagen vaknade Jonna med röda prickar i hela ansiktet, hon hade fått mässlingen. Då fick Astrid Lindgren lösa problemet genom att snabbt skriva om den scenen och ge replikerna till Lisabet istället för Madicken.

En dag när Astrid var sju år mötte hon en nästan jämnårig flicka i Prästgårdsallén, vägen som gick från Näs in till Vimmerby. Flickan hette Anne-Marie och var bankdirektör Ingeströms dotter. Familjen bodde i ett stort vitt stenhus och var närmste grannar med familjen Ericsson på Näs. Snart blev de två flickorna bästa vänner och lekte antingen på Näs eller hemma hos Madicken, som Anne-Marie kallades.

Många av de lekarna finns med i böckerna om Madicken och Lisabet. Madicken var modig, hon var stark och oförvägen och lärde Astrid att slåss. Hon gillade, precis som Astrid, att klättra högt upp i träna och på tak. Lisabet, Madickens roliga och påhittiga lillasyster, hade en hel del likheter med Astrids lillayster Stina.

Det fanns en flicka i Astrids skola som stulit pengar ur en kappficka och köpt godis för. Som straff fick hon stryk inför hela klassen, den historien levde kvar i Astrids minne och kom senare med i Madicken och Junibackens Pims, när Lus-Mia får stryk. I både filmen och boken är det en stark scen som får oss att fatta innebörden i det övergrepp och det våld, som Astrid Lindgren både i sitt liv och sitt författarskap protesterade mot.

Inspelningsplatser:
Järsta, Wattholma (i Uppland) och Söderköping
1978.05.02-1978.11.15 och 1979.01-30-1979.04.10